Jag säljer kläder och textil under mitt eget märke — vilka skyldigheter får jag?
Du blir tillverkare enligt ESPR när du säljer under eget varumärke
Den som marknadsför kläder eller textilier under ett eget varumärke behandlas som tillverkare för det digitala produktpasset — även om produktionen är outsourcad till ett annat företag. Det är utgångspunkten i artikel 27 i ESPR (Förordning (EU) 2024/1781): det är inte den som väver tyget eller syr kläderna som bär skyldigheterna, utan den som säljer produkten under sitt eget namn eller varumärke. För private label och egna varumärkessamlingar innebär detta att de skyldigheter som normalt ligger på en tillverkare förskjuts till det företag som förer varumärket. Den faktiska tillverkningen kan därför ske var som helst; ansvaret för passuskortet ligger hos varumärkesinnehavaren.
För försäljning under eget varumärke, inte för vidareförsäljning av andras varumärke
Denna regel gäller för företag som säljer kläder eller textilier under sitt eget varumärke, även när produktionen är outsourcad till en fabrik i hemlandet eller utomlands. Det handlar alltså om situationen där etiketten på klädesplagget bär säljarens namn, inte tillverkarens. För den som enbart säljer vidare befintliga märkeskläder utan att sätta sitt eget varumärke på dem — en grossist eller återförsäljare som låter tillvarens varumärke förbli intakt — gäller andra roller inom ESPR, med andra skyldigheter än de i artikel 27. Också viktigt: dessa skyldigheter börjar gälla endast för produktgrupper för vilka en delegerad handling har antagits. Så länge det inte finns en sådan för kläder och textilier finns det ingen passuskortplikt, oavsett under vilket varumärke produkten säljs.
Datumet är inte fastslaget; 2027 är förväntningen för regelverket, inte för skyldigheten
Det finns ännu inget fastslaget datum då tillverkarnas skyldigheter enligt artikel 27 för kläder och textilier träder i kraft. Vad som är fastslaget: Europeiska kommissionen har i sitt arbetsprogram för ESPR 2025-2030 angett att en delegerad handling för textilier förväntas 2027, med kläder som består av åttio procent eller mer av textilfiber som första kategori. Den delegerade handlingen måste ännu utarbetas, remissbehandlas och antas innan ett konkret ikraftträdandedatum är kopplat till den. Till dess gäller ingen passukortsplikt för kläder och textilier enligt ESPR. Så snart handlingen är publicerad kommer det datumet att anges här.
Vad du kan göra: först ta reda på var varumärkesansvaret ligger
För den som redan säljer under eget varumärke och vill förbereda sig på detta är det första steget att klargöra vilken del av samlingen som kommer att säljas under eget varumärke och vilken del som eventuellt förblir under ett tredje parts varumärke — för endast den första delen gäller tillvararollen enligt artikel 27. Det andra steget är att kontrollera vilken information en producent eller fabrik redan kan leverera om material, ursprung och sammansättning, för dessa uppgifter kommer senare att utgöra grunden för passukortet, oavsett vem som till slut sammanställer och lagrar passukortet. Det tredje steget är att hålla uppsikt över om samlingen faller inom den grupp som är först i kön: kläder med åttio procent eller mer textilfiber. För samlingar som faller utanför denna gäller mer tid innan konkreta skyldigheter följer, även om inget datum ännu är fastslaget för dessa heller. Den som redan inrättar denna process — dokumenterar vilken leverantör som tillhandahåller vilken information och i vilket format — behöver inte börja från början när den delegerade handlingen publiceras.
Var detta följer från: artikel 27 i ESPR
Denna förklaring baseras på artikel 27 i ESPR (förordning (EU) 2024/1781), som reglerar tillverkarnas skyldigheter och fastslår att ett företag som marknadsför en produkt under sitt eget namn eller varumärke anses vara tillverkare enligt förordningen. Den förväntade tidsplaneringen för textil och kläder, inklusive året 2027 och åttioprocent-tröskeln för textilfiber, kommer från Europeiska kommissionens ESPR-handlingsplan för perioden 2025-2030. För den exakta omfattningen och det exakta tidpunkten då dessa skyldigheter gäller för kläder och textil är den delegerade handling som ännu måste komma den avgörande källan.
Om du redan säljer under eget varumärke är det bäst att börja med en översikt över din egen samling och den information som leverantörer kan tillhandahålla om den — så att det, när den delegerade handlingen för textil har publicerats, snabbt är klart vilken del av sortimentet som omfattas och vilka uppgifter som redan är tillgängliga.
Vad detta baseras på
Förordningen själv finns på EUR-Lex. Vi hänvisar för varje påstående; du behöver inte tro på oss.
Vad du konkret måste göra
Att sälja kläder under ett eget varumärke kan organiseras på olika sätt: en kollektion som tillverkas helt av en extern fabrik och endast bär det egna märket, eller en produktionsprocess där företaget själv är nära inblandat i design och materialval. För ESPR (förordning (EU) 2024/1781) spelar denna skillnad en väsentlig roll, eftersom förordningen tittar på vem som marknadsför produkten "under sitt namn eller märke". Den som säljer kläder under ett eget varumärke faller därmed vanligtvis under definitionen av tillverkare, även om den faktiska produktionen är helt outsourcad. På Är jag importör eller tillverkare enligt ESPR? finns detta detaljerat utarbetat.
Vad som förväntas av dig
Se till att produktpasset finns
Artikel 27 i ESPR förpliktar tillverkaren att se till att en produkt åtföljs av det erforderliga produktpasset. För ett företag med 10 till 100 anställda innebär detta praktiskt taget att det inom organisationen finns en utsedd person som övervakar denna process: insamling av data från fabriken, kontroll av att allt stämmer, och se till att passet följer produkten innan den går ut på marknaden. Detta kan hanteras internt eller outsourcas till en part som sköter detta för märket.
Hålla den tekniska dokumentationen i ordning
Tillverkaren bevarar den tekniska dokumentation som visar att produkten uppfyller kraven. För ett märke som låter producera via flera fabriker innebär detta att det måste finnas en dokumentation per kollektion eller per produktlinje, inte ett allmänt dokument för hela märket. För ett sortiment som regelbundet förändras — nya säsonger, nya leverantörer — kräver detta en fast intern process, annars blir dokumentationen snart fragmenterad över olika mappar och kontaktpersoner.
Namn och kontaktuppgifter på produkten eller förpackningen
Artikel 27 kräver också att tillverkarens namn, registrerade varumärke och kontaktadress finns på produkten, förpackningen eller i bifogad dokumentation. För ett eget varumärke är detta vanligtvis redan etablerad praxis via klädesmärket, men det är bra att kontrollera om de uppgifter som finns där nu (till exempel endast en webshop-URL) är tillräckliga för att betraktas som kontaktadress.
Vidta korrigerande åtgärder vid avvikelser
När en tillverkare har anledning att anta att en produkt inte uppfyller kraven, förväntas det att han korrigerar detta eller drar tillbaka produkten om det är nödvändigt. För ett märke som låter producera i stor skala hos en extern part innebär detta att det måste finnas en linje tillbaka till fabriken: om något går fel med materialdata eller sammansättning måste det snabbt nå märket och inte först vid ett stickprov eller klagomål.
Samarbeta med tillsynsmyndigheter
Tillverkare samarbetar när en myndighet begär information eller åtgärder. För ett medelstort företag handlar detta framför allt om att kunna presentera rätt dokument inom en rimlig tid — vilket återigen hänger på hur väl denna dokumentation är organiserad på förhand.
Där det går fel i praktiken
En första situation som ofta förekommer: ett märke tror att fabriken är ansvarig för passet, eftersom fabriken "ändå vet allt" om material och sammansättning. Fabriken levererar data, men förpliktelsen enligt artikel 27 vilar på den som marknadsför produkten under sitt märke — alltså på märket själv, inte på fabriken.
En andra situation: vid private label byter fabriken ofta, till exempel för att inköpsavdelningen alltid letar efter det skarpaste priset. Varje byte innebär nya data, ny dokumentation, och risken att passet från föregående säsong "kopieras" utan att kontrollera om den nya fabriken använder samma material och sammansättning. Mer om denna konstruktion finns på Jag låter tillverka kläder under mitt eget märke — vem gör passet?
En tredje situation: ett varumärke säljer både via egen webbutik och via en extern marknadsplats, och antar att marknadsplatsen ordnar skyldigheterna. Det är inte så — skyldigheterna enligt artikel 27 ligger hos tillverkaren, oavsett försäljningskanal. Vad en marknadsplats ordnar och inte ordnar förklaras på Vad betyder produktpasset om jag säljer kläder och textil via en onlinemarknad?
En fjärde situation: fabriken ligger utanför EU och varumärket antar att importören som ordnar transporten också ordnar passet. Även det är ett antagande som inte automatiskt stämmer; vem som har vilken roll när produktionen äger rum utanför EU förklaras på Min tillverkare är utanför EU — vem ordnar produktpasset då?
En femte situation: varumärket har dokumentation, men spridd över e-postmeddelanden, WhatsApp-meddelanden med fabriken och lösa Excel-filer. Så fort det kommer en fråga från en tillsynsmyndighet eller en handelspartner tar det veckor att samla allt — och under tiden går det inte att påvisa att informationen stämmer.
Vad du kan dokumentera
- En översikt per kollektion eller produktlinje över vilken fabrik som har tillverkat vilken artikel, inklusive materialdata.
- En fast procedur för att begära data från en ny fabrik, så att detta inte uppfinns ad hoc varje säsong.
- Kontaktuppgifter och ansvarig person inom det egna företaget som fungerar som kontaktperson för passet.
- En mapp med teknisk dokumentation per produktlinje, påvisbar kopplad till rätt version av produkten.
- Överenskommelser med fabriken om vad som händer om materialdata senare ändras eller visar sig vara felaktiga.
- En översikt över försäljningskanalerna genom vilka varumärket erbjuds, så att det är klart var passet måste följa med.
Den som förutom sitt eget varumärke också fyller andra roller — till exempel också fungerar som grossist gentemot andra butiker — gör bra i att separat granska motsvarande skyldigheter på jag är grossist inom kläder, vilka är mina skyldigheter för produktpasset, eftersom den rollen just lägger lite andra accenter än den som tillverkare under eget varumärke.
Detta är ingen juridisk rådgivning. Denna sida ger allmän information om den regelgivning som denna plattform handlar om. Vi känner inte till din situation. Om du är osäker på ditt eget fall rådfrågar du en jurist eller den behörig tillsynsmyndighet.
Skrivit med AI baserat på källorna ovan, kontrollerat av en människa den 2026-08-22. Stämmer något inte? Låt oss veta — rättelser får prioritet.