får mitt klädesplagg ett hållbarhetsbetyg i det digitala produktpasset

Ingen fast hållbarhetspoäng ännu, men väl hållbarhetsdata

En klassisk poäng som du är van vid från energimärken — en bokstav från A till G på förpackningen — är inte fastställd för det digitala produktpasset för textil och kläder. Det som däremot är fastställt: ESPR (förordning (EU) 2024/1781) föreskriver att en rad hållbarhetsdata om produkten ska ingå i passet, såsom fibersammansättning, ursprung, återvunnet material och information om reparation och skötsel. Huruvida dessa data någonsin sammanfattas till ett enda poäng, en bokstav eller ett tal är ännu inte fastställt i själva förordningen. Den detaljen måste fyllas i vidare, per produktgrupp, i separat delegerad förordning.

För kläder och textil, inte automatiskt för varje uppgift

ESPR är en ramförordning: den gäller i princip för nästan alla fysiska produkter som kommer på EU-marknaden, och textil och kläder står på listan över produktgrupper som är först i tur. Men ramförordningen själv föreskriver inget poängsystem — denna befogenhet ligger hos de delegerade akternas per produktgrupp, som fastställer de konkreta prestations- och informationskraven. För textil finns denna specifika utformning ännu inte. Det innebär att frågan "får kläder ett poäng" för närvarande inte kan besvaras med ja eller nej: svaret ligger i reglering som ännu ska skrivas. Det som redan är fastställt är att data måste registreras — inte i vilken sammanfattad form de eventuellt presenteras för konsumenten. Denna åtskillnad är relevant för den som redan förbereder ett pass: datainsamlingen kan börja, en eventuell poängberäkning kan inte.

Fastställd i en delegerad handling som ännu inte är publicerad

Det finns inget datum för ett hållbarhetspoäng i textilpasset, helt enkelt för att den regel som skulle handla om det ännu inte finns. ESPR själv (artiklarna 5 till 7) ger Europeiska kommissionen befogenhet att per produktgrupp fastställa ekologiska designkrav och informationskrav via delegerade handlingar. För kläder och textil väntas en delegerad handling år 2027, med prioritet för kläder som består av åttioproc eller mer av textilfibrer. Så länge denna handling inte är publicerad är det okänt om ett poäng ingår i den och hur det skulle se ut. Så snart handlingen kommer fram och det blir klart om ett eventuellt poäng kommer detta att uppdateras här.

Vad man ska göra medan poängfrågan är öppen

Den praktiska ordningen är: börja med de data som redan är fastställda, och vänta inte på poängfrågan för att börja med det. Först är det vettigt att inventera vilka data om produkten som redan är kända eller enkla att begära från leverantörer — tänk på fibersammansättning, andel återvunnet material, använda kemiska behandlingar och reparationsmöjligheter. En översikt över vilka uppgifter som ingår i produktpasset för kläder och textilier visar vad som i de flesta fall redan är obligatoriskt, oberoende av ett eventuellt poäng. Därefter är det praktiskt att avgöra hur dessa data registreras och mäts, för ett poäng — om det kommer — kommer mycket troligt att beräknas på grundval av just den underliggande informationen. Den som redan nu dokumenterar hur andelen återvunnen fiber påvisas eller hur fibersammansättningen fastställs bygger därmed också på grunden för ett framtida poäng, utan att redan gissa på en specifik beräkningsmetod. Slutligen är det klokt att ta hänsyn till vem som senare kan komma åt dessa data — ett poäng visas nämligen inte automatiskt för alla, och frågan om vilken part som får se vilken detalj spelar också här en roll.

Konkret innebär detta för den som nu förbereder en kollektion: utgå från de data som redan med säkerhet kommer att efterfrågas, bygg en dossier kring dem som är hållbar i tio år, och betrakta ett poäng som något som kanske kommer ovanpå — inte som något vars frånvaro redan nu är anledning att vänta med resten.

Där det framgår: artikel 10 och artiklarna 5 till och med 7

Artikel 10 i ESPR (förordning (EU) 2024/1781) beskriver kraven på det digitala produktpasset i allmän mening: vilka data som måste ingå, hur de ska vara tillgängliga och vilka tekniska krav passgrummet ska uppfylla. Den artikeln nämner inget poängsystem. Artiklarna 5 till och med 7 i samma förordning reglerar Europeiska kommissionens befogenhet att fastställa, per produktgrupp och via delegerade rättsakter, specifika miljökravskrav och prestanda- och informationskrav. En hållbarhetsvärdering skulle, om den kommer, behöva inkluderas i den produktspecifika lagstiftningen — inte i själva ramförordningen. Eftersom den delegerade rättsakteten för textil ännu inte har publicerats, finns det för närvarande ingen artikel som föreskriver eller utesluter en värdering för kläder.

Den som nu börjar arbeta med utformningen av ett pass gör väl i att inrikta datainsamlingen på vad som redan är fastslaget, och markera värderingsfrågan som en öppen punkt för senare komplettering — så snart den delegerade rättsakteten för textil är publicerad.

Vad detta baseras på

Förordningen själv finns på EUR-Lex. Vi hänvisar för varje påstående; du behöver inte tro på oss.

Vad du konkret måste göra

Vad som förväntas av dig

ESPR bygger det digitala produktpasset kring faktiska, kontrollerbar data: fibersammansättning, kemiska behandlingar, ursprung, reparationsmöjligheter. En värdering som sammanför alla dessa element till en enda siffra eller bokstav är något annat än en samling lösa datapunkter, och på det området finns ingen utarbetad ram specifikt för textil publicerad än. Artikel 10 i ESPR (förordning (EU) 2024/1781) beskriver vad passet måste innehålla och hur det ska vara tillgängligt, men en obligatorisk hållbarhetsvärdering står där inte uttryckligen. Artiklarna 5 till och med 7 i ESPR handlar om miljökravskraven och de prestanda- och informationskrav som utarbetas per produktgrupp — för textil sker det genom en separat delegerad rättsakt som ännu inte finns. Det som faktiskt kan härledas är vilken riktning företag kan förvänta sig.

Samla in data som kunde föda en värdering

Även utan en fastlagd värderingsmetod är det praktiskt att ha den underliggande datan i ordning. Fibersammansättning, andel återvunnet material och kemiska behandlingar är var för sig element som redan spelar en roll i jämförbara värderingssystem på andra håll (som befintliga frivilliga hållbarhetsdeklarationer). För ett företag med 10 till 100 anställda innebär detta att den grundläggande dokumentationen som ändå behövs för passet — se vilka uppgifter ingår i produktpasset för kläder och textil — omedelbar lägger också grunden för en eventuell framtida värdering. Ingen separat övning behövs så länge källdatan är korrekt och spårbar.

Göra skillnad mellan obligatorisk data och frivilliga påståenden

Vissa märken använder redan nu en egen hållbarhetsvärdering eller -deklaration, skild från det lagstadgat obligatoriska passet. Den skillnaden är relevant för verksamheten: data som ESPR föreskriver måste uppfylla kraven i artikel 10, medan en egen värdering är ett frivilligt tillägg som inte faller under samma regler men kan falla under annan lagstiftning (som reklam- och vilseledningsregler, som inte behandlas här). Ett företag som redan arbetar med en egen värdering gör väl i att dokumentera dessa två dataflöden separat, så att det vid en framtida utökning av passet är tydligt vilka data som redan uppfyller den rättsliga källan och vilka som inte gör det.

Ta hänsyn till ESPR:s fasvis tillvagagång

ESPR fungerar med produktgruppsspecifika delegerade akter. För textilier förväntas det att kläder med en hög andel textilfiber blir först. Det betyder att eventuella poängkrav, om de kommer, sannolikt inte gäller för hela sortimentet på en gång utan införs stegvis. För ett företag med ett blandat sortiment — till exempel kläder tillsammans med accessoarer eller inrednadstextilier — är det praktiskt att redan nu inventera vilka produktkategorier som kan falla under den första fasen, så att ett framtida poängkrav inte drabbar hela portföljen på en gång utan kan tas upp gradvis.

Där det går fel i praktiken

En återkommande punkt är att företag på eget initiativ redan hänger en poäng eller "hållbarhetsrapportbetyg" på sin klädkollektion, utan att den underliggande datan är dokumenterad lika väl som de obligatoriska passeringsuppgifterna. När det lagstiftade poängkravet kommer visar det sig att den egna metoden inte överensstämmer och måste göras om i stort sett helt.

En annan situation: varumärken som antar att "högre andel återvunnet material" automatiskt betyder ett bättre poäng, och redan för denna antagande vidare i marknadsföringsmaterial. Utan fastställd metod kan man inte säga hur tungt det elementet kommer att väga, och förhastade påståenden kan ställas i opposition till andra regler om vilseledande hållbarhetspåståenden.

Det förekommer också att företag väntar med att dokumentera kemiska behandlingar eftersom "det blir ju bara relevant när poängen kommer". Men skyldigheten att rapportera kemiska behandlingar är skild från ett eventuellt poäng och följer av de allmänna passeringingskraven — se vilka kemiska behandlingar måste jag rapporteraVem som väntar med detta ligger efter den lagstiftade basskyldighetengeten, oberoende av vad som händer med ett poäng.

En fjärde fallgrop: uppfattningen att ett poäng, om det kommer, fastställs en gång och sedan inte förändras igen. Hållbarhetsdata som fibersammansättning eller reparationsmöjlighet kan förändras per kollektion eller produktionsbatch, och frågan hur ofta passeringsuppgifter måste uppdateras — behandlad på hur ofta måste jag uppdatera uppgifterna i produktpasset — skulle spela på samma sätt vid ett framtida poäng.

Slutligen: företag som vill basera ett poäng på interna uppskattningar i stället för på en erkänd mätmetod. Så snart en officiell metod kommer kommer den sannolikt att ansluta till hur andra passerningsvärden redan måste mätas, enligt beskrivningen på enligt vilken metod ska jag mäta värdena för passet. Interna, icke underbyggda uppskattningar ansluter sällan till det.

Vad du kan dokumentera

En översikt över vilka hållbarhetsdata som redan samlas in för passeringen (fibersammansättning, återvunnen andel, kemiska behandlingar) och var dessa lagras.
En tydligt åtskild administration mellan lagstiftad obligatorisk passeringdata och eventuella egna, frivilliga hållbarhetspåståenden eller -märken.
Dokumentation av källan och mätmetoden bakom varje data som eventuellt kan hamna i ett framtida poäng, så att spårbarhet är i ordning så snart en officiell metod fastställs.
En klassificering av det egna produktsortimentet enligt sannolikheten att en produktgrupp faller under den första fasen av ESPRs textilregler, så att prioriteringar kan göras.
En procedur för att regelbundet uppdatera passeringsuppgifter, även om det ännu inte finns något poängkrav — detta ansluter till den bredare frågan om aktualiteten för data.
Interna avtal om kommunikation: vilka hållbarhetspåståenden som väl och inte väl förs ut medan ingen officiell poängmetod är fastställd.

Så snart Europeiska kommissionen publicerar en delegerad handling för textilier med en konkret poängmetod läggs det till på denna sida.

Detta är ingen juridisk rådgivning. Denna sida ger allmän information om den regelgivning som denna plattform handlar om. Vi känner inte till din situation. Om du är osäker på ditt eget fall rådfrågar du en jurist eller den behörig tillsynsmyndighet.

Skrivet med AI baserat på källorna ovan, granskat av en människa den 2026-09-05. Stämmer något inte? Låt oss veta — rättelser får prioritet.