gäller produktpasset även för hushållstextilier som gardiner och lakan

Vad du konkret måste göra

Vad som förväntas av dig

ESPR är en ramförordning: artikel 1 gör klart att förordningen gäller för produkter i allmänhet, och att det först per produktgrupp via en delegerad handling fastställs vilka krav som exakt ska gälla och när. För kläder och textil är det ännu inte publicerat vilka produkter som exakt omfattas av den första förpliktelsen. Hemtextil såsom gardiner, lakan, överkast och handdukar är textil i ordets vanliga betydelse, men huruvida det också är textil enligt den första delegerade handlingen står ännu inte fast. Det som under tiden förväntas av ett företag kan därför delas in i två delar: vad som redan med säkerhet följer av själva förordningen, och vad som först senare blir klart.

Kontrollera om er produkt är textil enligt artikel 2

Artikel 2 i ESPR ger de definitioner som avgör vad som räknas som "produkt" och hur en produktgrupp avgränsas. För ett företag med 10 till 100 anställda som för både kläder och inrednadstextil betyder detta att eget sortimentsförteckning inte kan behandlas som en helhet. Ett märke som säljer t-shirts men också plaids och bordsdukdar gör praktiskt sett klokt i att notera per produktkategori var den hör hemma: kläder, annan textil, eller något som stannar utanför första omgången. Det är ingen juridisk övning i sig själv, utan ett ordningsarbete som senare, när den delegerade handlingen finns, sparar mycket utredningsarbete. Mer om den exakta avgränsningen av produktgrupper står i vad är en delegerad handling och varför bestämmer den vad jag måste göra.

Följa vilka textilprodukter som är först på tur

ESPR:s handlingsplan nämner kläder med en andel på åttio procent eller mer textilfiber som första kategori för den delegerade handling som väntas för denna sektor. Hemtextil nämns inte explicit där. För ett företag som huvudsakligen eller enbart tillverkar eller säljer hemtextil betyder detta att det praktiskt taget är mindre brådskande än för ett klädesmärke, men inte att det inte finns något att följa: handlingsplanen sträcker sig till 2030 och andra textilprodukter kan följa i senare faser. Den som exakt vill veta vilka produkter som redan angivits med ett datum hittar den översikten i vilka produkter från kläder- och textilbranschen som omfattas av ESPR.

Göra skillnad mellan kläder, accessoarer och hemtextil i egen administration

Märken som kombinerar kläder med accessoarer, väskor eller skor ställs inför en liknande fråga som vid hushållstextilier: varje kategori kan få sin egen tidslinje. Det är praktiskt att ordna produktadministrationen så att det per artikelgrupp framgår under vilken reglering denna potentiellt faller, i stället för att i efterhand för varje artikel behöva ta reda på vad som gäller där. För frågan hur det förhåller sig med väskor, skor och bälten finns det en separat överblick: gäller produktpasset även för skor, väskor och bälten.

Inte förutsätta en förpliktelse som ännu inte finns

För hushållstextilier finns det för närvarande ingen passortvplikt, och det finns inte heller något publicerat datum för när den skulle träda i kraft. Det betyder inte att det inte finns något att göra: det betyder att ansträngningen för närvarande främst ligger i att få ordning på basdata (fibersammansättning, ursprung, produktionssteg) som senare, när en handlingar väl finns, kommer att behövas på nytt. Ett företag som redan strukturerat för dessa data för klädlinjen kan ofta tillämpa samma struktur på hemtextillinjen utan större ändringar när det blir relevant.

Där det går fel i praktiken

En första situation som ofta förekommer: ett märke säljer kläder och bäddtextilier under ett märkesnamn och utgår från att vad som gäller för kläderna automatiskt även gäller för bäddtextilierna (eller inte gäller), utan att kontrollera det. Det kan gå fel på båda sätten.

En andra: en importör av gardiner och bordsduk läser meddelanden om förpliktelsen för kläder med åttio procent eller mer textilfiber och antar att detta automatiskt även gäller för gardintyg med samma fibersammansättning, medan handlingen fokuserar på kläder.

En tredje: ett företag lägger tid på paspoorten för klädlinjen, men registrerar inte fibersammansättningen och ursprunget för hemtextillinjen, med resultatet att en senare utvidgning av förpliktelsen ändå måste börja från början för den linjen.

En fjärde: en grossist som inköper både kläder och hushållstextilier från samma tillverkare antar att en uppsättning leverantörsdata för alla produkter är tillräcklig, utan att erkänna att en delegerad handlingar per produktgrupp kan kräva andra data.

En femte: prov och showroommodeller från en ny hemtextillinje läggs i samma administration som försäljningsredo lager, vilket gör det oklart vilka delar som senare faktiskt kommer att falla under en eventuell förpliktelse; frågan om hur det förhåller sig med prov i allmänhet är utarbetad i behöver jag ett produktpass för visningsexemplar som inte säljs.

Vad du kan dokumentera

• En produktkategoriklassificering av eget sortiment (kläder, hemtextilier, accessoarer, övrigt), med en notering per kategori om och när en passortvplikt är känd.
• Fibersammansättning och ursprungsdata per produktlinje, även för linjer för vilka det för närvarande inte finns någon förpliktelse, så att dessa data senare inte behöver samlas in igen.
• Ett fastställt tillfälle (till exempel varje kvartal) för att kontrollera om det finns nyheter om den delegerade handlingen för textilier, och vem inom företaget som följer upp det.
• En överblick över leverantörer per produktkategori, så att det vid en ny förpliktelse omedelbar framgår hos vem vilka data måste efterfrågas.
• Dokumentation av prov och showroomdelar separat från försäljningslagren, med en kort beskrivning av statusen för varje del.

Den som vill läsa mer allmänt om vad som redan är fastslaget för själva kläderna hittar det i gäller det digitala produktpasset för min kläder och textilier, och en allmän introduktion till bakgrunden för passet finns i vad är ett digitalt produktpass för kläder och textilier.